Familjeterapi

Att hitta tillbaka till varandra

Familjen är ofta den plats där vi upplever den djupaste kärleken – men också där vi blir som mest sårbara.

Vi längtar efter att känna oss sedda, förstådda och accepterade av dem som står oss närmast. Ändå kan även familjer som älskar varandra fastna i mönster där konflikter återkommer, avstånd växer och det blir svårt att nå fram till varandra. Samtal slutar i missförstånd. Tystnaden tar större plats. Alla försöker skydda sig själva, samtidigt som längtan efter närhet finns kvar.

Jag ser sällan dessa mönster som problemet i sig. Oftast är de uttryck för ett nervsystem som en gång behövde lära sig att skydda sig mot smärta, besvikelse eller överväldigande känslor. Det som visar sig som ilska, kritik, tillbakadragande eller försvar är ofta ett försök att skapa trygghet – samtidigt som behovet av kontakt finns kvar.

Familjeterapi handlar därför inte om att hitta vem som har rätt eller fel. Den handlar om att tillsammans skapa utrymme för att förstå vad som händer under ytan. När vi blir nyfikna på de känslor, behov och kroppsliga reaktioner som formar samspelet börjar något nytt bli möjligt.

När familjer söker terapi

Familjer kommer av många olika anledningar.

Kanske känns det som att ni gång på gång hamnar i samma konflikter. Kanske har kommunikationen blivit svår eller avståndet mellan er blivit större än ni önskar.

Det kan handla om utmaningar i föräldraskapet, tonårstidens förändringar eller livshändelser som sjukdom, separation eller sorg. Ibland finns erfarenheter av trauma – nya eller gamla – som fortfarande påverkar relationerna utan att någon riktigt förstår hur.

Oavsett vad som har fört er hit möter jag ofta samma djupa längtan:

Att hitta tillbaka till trygghet, närhet och kontakt med varandra.

Hur jag arbetar

Mitt arbete bygger på anknytningsteori, kroppsinriktad psykoterapi, AEDP (Accelerated Experiential Dynamic Psychotherapy) och Bodynamic System.

Gemensamt för dessa perspektiv är förståelsen att verklig förändring inte bara sker genom insikt. Den sker när både kroppen och nervsystemet får uppleva något nytt.

Vi bär alla med oss sätt att skydda oss i nära relationer. En del blir mycket uppmärksamma på andras signaler och oroar sig för avstånd eller avvisande. Andra lär sig att dra sig undan, bli självständiga eller stänga av sina känslor när livet blir för mycket.

Dessa strategier har en gång varit viktiga. De hjälpte oss att anpassa oss och klara det vi stod inför. Därför försöker vi inte bli av med dem. Vi möter dem med respekt, nyfikenhet och medkänsla samtidigt som vi varsamt utforskar de känslor och anknytningsbehov som de har skyddat.

När nervsystemet får uppleva större trygghet uppstår gradvis nya sätt att vara tillsammans. Där börjar läkandet.

Det vi utforskar tillsammans

Familjeterapi handlar om mer än att förbättra kommunikationen. Det handlar om att skapa nya erfarenheter av kontakt.

Tillsammans arbetar vi för att:

• skapa en atmosfär där varje familjemedlem kan känna sig trygg, hörd och respekterad
• förstå de anknytningsmönster och skyddsstrategier som påverkar samspelet
• uppmärksamma kroppens och känslornas signaler innan konflikterna tar över
• utveckla förmågan att stanna kvar i kontakt även när svåra känslor väcks
• stärka tillit, öppenhet och en djupare känsla av trygg anknytning
• skapa nya erfarenheter av att mötas som ger utrymme för varaktig förändring

När dessa erfarenheter får växa fram sker förändringen ofta mer organiskt än vi tror. Samtal blir lättare. Konflikter blir mindre låsta. Närheten börjar hitta tillbaka – inte därför att någon blivit en annan människa, utan därför att det blivit tryggare att vara den man är.

Relationer kan läka relationella sår

En av anknytningsforskningens viktigaste insikter är att många av de sår som har uppstått i relation också kan läka i relation.

När vi blir mötta med närvaro, nyfikenhet och känslomässig lyhördhet börjar nervsystemet långsamt upptäcka att det finns andra möjligheter än att skydda sig. Nya erfarenheter får successivt ersätta de gamla förväntningarna om att behöva vara på sin vakt.

Jag har gång på gång fått följa familjer som rört sig från missförstånd och försvar till större öppenhet, värme och kontakt. Inte därför att livet blivit konfliktfritt, utan därför att de har hittat nya sätt att möta både sig själva och varandra.

Ett första steg mot förändring

Att söka familjeterapi är ofta ett modigt steg.

Jag tror att förändring blir möjlig när vi tillsammans skapar de förutsättningar där varje människa får känna sig tryggare, mer förstådd och mer förankrad – både i sig själv och i sina relationer.

Därifrån kan nya sätt att vara tillsammans växa fram. Ofta upptäcker familjer att den närhet de längtat efter inte har försvunnit. Den har bara legat dold bakom de skyddsmönster som en gång behövdes.